Om konditoriet

Wienerkonditoriet

Wienerkonditoriet firade sitt 80-års jubileum 2003. Redan 1923 startade Karl Albert Karlsson konditoriet i det nyuppförda post- och telegrafhuset vid August Lindbergs plan. Wienerkonditoriet hade flera små serveringsrum i källarplanet.

Post- och Telegrafhuset vid korsningen Åsgatan-Stationsgatan med Wienerkonditoriet. Observera den smala inbyggda trottoarserveringen.

winan
Foto 1930-tal.

Ägare

Det var flera ägarskiften under 1920- och 1930-talet. G S Gustafsson övertog rörelsen 1925, Levin Persson tog över 1926 och Anna Kreitz blerv ny ägare 1932. Erik Gösta Ström, som blev nästa ägare, drev konditorirörelsen i 24 år från 1938 till 1962. Ström överlät Wienerkonditoriet 1962 till Valter Jakob Olsson från Visby som 1970 efterträddes av sonen Leif Olsson.

Leif Olsson drev konditoriet tillsammans med hustrun Viola fram till 1986 då den nuvarande ägaren Hans Mases tillsammans med Margot Samuelsson övertog rörelsen. Konditoriet hade då enbart lokaler i gatuplanet med ingång från Stationsgatan. Wienerkonditoriet flyttade 1991 till andra sidan av August Lindbergs plan till de nuvarande lokalerna i det nyuppförda huset på Åsgatan 76. Nu mer är Hans Mases ensam ägare till Wienerkonditoriet.

nyawinan
Nuvarande Wienerkonditoriet med uteserviering vid Tullhusgatan. Foto1980-tal.

Arbetsdagar

Det var långa dagar i Wienerkonditoriet förr. Leif Olsson berättar att han började i bageriet klockan 4:30 varje morgon och att konditoriet var öppet alla dagar till klockan 23 på kvällen. Under 1960-talet var det omkring 18 anställda i konditoriet. Under vasaloppssöndagen hade man öppet halva natten då det var tradition att vasaloppsåkarna skulle gå på “Winan” på hemvägen.

I ett serveringsrum i källarplanet förvarade ett par idrottsföreningar sina priser och medaljer och där hade man även sina föreningsmöten. det fanns även ett TV-rum som lockade besökare.

Utservering

En populär uteservering öppnades 1935 på andra sidan Åsgatan. Uteserveringen fanns kvar i nära 30 år men då den utökade trafiken medförde problem för serveringspersonalen stängdes den i mitten av 1960-talet. Innan nya riksvägen byggdes var Åsgatan genomfartsgata för all trafik genom Hedemora.

På 1920-talet fanns det en inbyggd servering på trottoaren intill konditoriet.

Idag kan vi återigen gå på Wienerkonditoriets uteservering.

Under 1960-talet hade konditoriet också försäljning från en varubil, med vilken varor kördes ut på tre olika sträckor inom kommunen.

Källa: ” en kaffe & en mazarin” av Harriet Alander